Ärevördiga reportagetidningen Vi publicerar i sitt nya nummer (11/2015) ett stort reportage, om bågskyttetrenden i allmänhet och den engelska långbågen i synnerhet.
Plötsligt är det pil och båge som gäller. Och folk köar för att lära sig hantera det urgamla vapnet engelsk långbåge. Bakom trenden ligger en fiktiv figur – hjältinnan Katniss Everdeen från The Hunger Games. Henrik Arnstad är en av många som låtit sig förtjusas av 210 centimeter träpinne.
Reportaget utgår från skyttet vid franska 1600-talsslottet Château Mont l’Évêque i somras, inför höstens jubileumsskytte för att uppmärksamma slaget vid Agincourt 1415:
Pilbågarna är klassiska engelska långbågar och skyttet kallas shooting at the marks – en påminnelse om det medeltida hundraårskriget (1337–1453) mellan England och
Frankrike, då massformationer av engelska långbågeskyttar satte skräck i det franska adelsrytteriet. Då var det hundratusentals pilar som regnade ner över de framryckande bepansrade riddarna. ”The sky went black”, som det står i de medeltida källorna. Nu är fenomenet tillbaka i Europa. Plötsligt har långbågeskytte blivit en internationell trend.
Anledningen till den internationella trenden är välkänd:
Men varför har bågskytte plötsligt blivit viktigt för så många? Svaret har ett namn: Katniss Everdeen. Pilbågehjälte och rebell i fiktionen om The Hunger Games, som både är bästsäljande böcker (av Suzanne Collins) och sedan några år dessutom en enorm filmsuccé, med Jennifer Lawrence i huvudrollen.
Tillsammans med prinsessan Merida i Disneys ”Brave, Tolkiens Legolas-gestalt och Hawkeye i ”Avengers” resulterar bågskyttetrenden i nyföretagande:
Kommersiellt har Katniss gett upphov till en ström av nyföretagande, både i Sverige, på kontinenten och i Storbritannien. I Liverpool sadlade formgivaren Jason Powell om och startade The Longbow Shop, som blivit ett centrum för handeln med traditionella långbågar. Besökare från hela världen kommer till affären, även om merparten av försäljningen sker via internet.
Reportaget berättar historien bakom långbågen. Men också hur den förts in i nutiden, inte minst via nationalism och politik. Stötta tidningen Vi genom att köpa ett exemplar — eller varför inte prenumerera?
Men det går även bra att läsa reportaget via Vi:s webbplats.